Bilder från en rolig eftermiddag på OK stugan! Tack till klubben för lånet av lokalen och ett jättetack också till Liselott för din generösa gåva i form av pennor kritor och färg!
Klicka på kommentaren till detta inlägg för att se Lloyds text om ägg, påsk och historia.
Tack för senast! Jag tror det var Du som då ställde frågan "Varför målar vi Påskägg"? Varför Påskägg över huvud taget, frågar jag.
Eftersom jag är nyfiken på det mesta har jag letat i olika uppslagsverk och hittills funnit följande, som egentligen/kanske inte besvarar frågan.
Påskägg, ägg som äts på påskafton eller påskdagen. Det är den mest internationella av all Kristen helgmat. Under den långa fastan före Påsk var ägg förbjudna. Samtidigt började äggtäkt hos vilda fåglar och sedemera tamhönsens värpning. Man måste alltså lagra äggen till efter fastan, varför påskens äggätande blev en självklarhet. "Uppståndelsesymboliken" i påskäggen- särskilt framträdande i ortodoxa områden- är sekundär i förhållande till den rikliga tillgången på ägg vid påsk. I norra Sverige var det oftatst svårt att få ägg till påsk. Från bl.a. Jämtland berättas att "Pingstägg" var vanligare än påskägg. Redan på 1700-talet omtalades i södra Sverige målade ägg, som skickades som gåvor och utdelades till anställda. Särskilt i Centraleuropa har påskäggsmålandet (på urblåsta ägg) utvecklats till raffinerad kons i litet format. Rikedomen på ägg gjorde att man även kunde kosta på sig lekar med dem. Inte minst barnen ägnade sig åt äggrullning (ungefär som ett kulspel) Dessa lekar var vanligast i sydsvenska kuststäder under inlytande från Tyskland. Än i dag idkar vuxna äggpickning på påskdagsmorgonen i Simrishamns hamn. Konstgjorda påskägg började förekomma i slutet av 1700-talet, då man inom högre stånd gav bort ägg av glas, porslin och/eller ädla metaller som faddergåvor ellervänskapsbevis. Särskilt berömda blev de "överraskningsägg" som guldsmeden Fabergé började tillverka för Tsarfamiljens påskfirande 1885. Enklare presentägg i papir-maché eller socker blev vanliga på 1800-talet bl.a. i form av tittägg med "landskap" inuti.
§1 Namn och säte Föreningens namn är Mera Kultur. Föreningen har sitt säte i Melleruds kommun. §2 Form Föreningen är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening. §3 Ändamål Föreningens ändamål är att verka för och främja: -att kulturen når publiken (arrangörskap) -att kompetensutveckla kulturarbetare -att stötta kulturentreprenörer -att utveckla improvisationsteater och amatörkultur. -att kulturen är en del av upplevelsenäringen (kulturturism). -att öka utbudet av interaktiv kultur för barn och ungdom
Föreningens ändamål är att betrakta som allmännyttiga.
Föreningens definition av kultur är alla former av konstnärliga uttryck som avser att beröra och kommunicera med mottagaren.
§4 Medlemskap Föreningen är öppen. Medlem är den som årligen aktivt tagit ställning till medlemskap i föreningen och stödjer föreningens syfte genom att lösa medlemskort i föreningen. Medlem har rätt till full insyn i verksamheten. Medlem har närvarande-, yttrande-, förslags- och rösträtt på medlems- och årsmöte. Medlem är skyldig att uppge postadress och giltig e-postadress till föreningen för kallelse och information. Medlem ansvarar för att rapportera adressändringar till föreningen.
1 comment:
Hej Kerstin!
Tack för senast!
Jag tror det var Du som då ställde frågan "Varför målar vi Påskägg"?
Varför Påskägg över huvud taget, frågar jag.
Eftersom jag är nyfiken på det mesta har jag letat i olika uppslagsverk
och hittills funnit följande, som egentligen/kanske inte besvarar frågan.
Påskägg, ägg som äts på påskafton eller påskdagen. Det är den mest internationella
av all Kristen helgmat.
Under den långa fastan före Påsk var ägg förbjudna. Samtidigt började äggtäkt hos vilda
fåglar och sedemera tamhönsens värpning. Man måste alltså lagra äggen till efter fastan,
varför påskens äggätande blev en självklarhet. "Uppståndelsesymboliken" i påskäggen-
särskilt framträdande i ortodoxa områden- är sekundär i förhållande till den rikliga
tillgången på ägg vid påsk.
I norra Sverige var det oftatst svårt att få ägg till påsk. Från bl.a. Jämtland berättas att
"Pingstägg" var vanligare än påskägg.
Redan på 1700-talet omtalades i södra Sverige målade ägg, som skickades som gåvor
och utdelades till anställda. Särskilt i Centraleuropa har påskäggsmålandet (på urblåsta
ägg) utvecklats till raffinerad kons i litet format. Rikedomen på ägg gjorde att man även
kunde kosta på sig lekar med dem.
Inte minst barnen ägnade sig åt äggrullning (ungefär som ett kulspel) Dessa lekar var
vanligast i sydsvenska kuststäder under inlytande från Tyskland. Än i dag idkar vuxna
äggpickning på påskdagsmorgonen i Simrishamns hamn.
Konstgjorda påskägg började förekomma i slutet av 1700-talet, då man inom högre stånd
gav bort ägg av glas, porslin och/eller ädla metaller som faddergåvor ellervänskapsbevis.
Särskilt berömda blev de "överraskningsägg" som guldsmeden Fabergé började tillverka
för Tsarfamiljens påskfirande 1885. Enklare presentägg i papir-maché eller socker blev
vanliga på 1800-talet bl.a. i form av tittägg med "landskap" inuti.
Med vänlig påskhälsning
Lloyd
Post a Comment